Som om jag aldrig hade blivit sårad

20130831-233937.jpg

20130831-233624.jpg

Jag har haft ett par förbaskat bra dagar i Göteborg. Jag åkte dit med sinande energi och sömnlösa nätter i bagaget, hoppandes att dagarna på seminariet skulle fylla mig med inspiration och ny energi. Jag önskade perspektiv och nya insikter.

Och vet ni? Jag kunde aldrig ha föreställt mig hur underbart överfantastiskt mycket dessa dagar skulle ge mig. Så mycket energi. Så mycket glädje och motivation. Så positivt och givande.

Det är många nya intryck som behöver bearbetas. Tankar att utveckla och planering att påbörja. Jag har sovit som en prinsessa i hotellsvit men sovit för lite, det har jag minsann gjort. Det mest fantastiska är att för ett år sedan hade jag aldrig satt mig i bilen och åkt ensam till Göteborg för att bo med fyra kvinnor jag aldrig tidigare träffat. Nej, det hade inte gått. Jag hade tänkt sönder och överanalyserat och kommit fram till att bo med människor man inte känner, det är för obekvämt. Jag hade grämt mig över utebliven träning och mat. Men nu, nu ger jag mig ut på äventyr jag sent ska glömma och jag är oerhört tacksam för det. För att jag vågar. För att jag inte låter oro och rädsla begränsa mig. För att jag har kul och njuter av det som livet har att erbjuda.

Och jag har så mycket att skriva. Så mycket att berätta för er. Det bubblar i mig och bubblandet är också ett bevis på att jag är på rätt plats. Jag har i ärlighetens namn haft ett par riktigt vidriga dagar. Innan helgen alltså. Och jag fick jobba hårt varje dag för att inte falla tillbaka i gamla mönster. För att inte vilja lägga mig platt på golvet och tycka att livet det är bra orättvist. Att livet är så omständligt och innehåller alltför mycket motstånd.

Men vet ni? Det är inte bara hittepå att min insida har växt. Det är inte bara hittepå att jag har blivit starkare och klokare och alldeles jättebra på att se möjligheter i problem. Det är faktiskt inte hittepå att min tro på mig själv är min drivkraft. Man får bara make up the mind och bestämma sig för att: winners never quit. Quitters never win. Och jag, jag är en vinnare.

För min del har skolstarten varit fokus ett par veckor, och det har tagit mycket tid. Det har lett till mindre tid på Internetz och sociala medier. Men det är tid som på lång sikt ger utdelning och jag vet att jag får igen det senare om jag kan skapa positiva och bra första möten med mina elever. För trots att jag tidvis längtar bort från skolans värld är det där jag befinner mig just nu och då är det viktigt att göra det bästa av det. För mig. För mina elever. Annars blir det bara eländigt och tråkigt. Och jag har liksom fokuserar på det faktum att det jag ger är vad jag får. För det är ju så. När vi ger till människor kan vi också få. Vi kan få tacksamhet och vänskap och respekt och uppmuntran och glädje och gemenskap. Och kärlek.

Och jag har den mest naiva tron att kärlek är det finaste som finns. Att kärleken finns för dem som ger och älskar och lever som om de aldrig hade hade blivit sårade. Det är så jag vill leva mitt liv. Som om jag aldrig hade blivit sårad. Precis så.

Annonser

2 thoughts on “Som om jag aldrig hade blivit sårad

  1. Åh. Det här var det bästa jag läst på länge. Och vad fin du blev med klänningen. Hoppas du haft en fantastisk helg, men det låter ju som det 😉 Kram!

    • Tack Paula! Det värmer verkligen 🙂 Både gällande inlägget och klänningen. Det var en kväll när jag kände mig oerhört vacker på alla sätt. Kram!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s