Att leva som man lär

Jag mår bättre idag, tack och lov! Jag mår fortfarande inte tillräckligt bra för att tänka på träning. Nej, det får helt enkelt vänta på sig. Att träna ett pass redan i morgon vore troligen en dålig idé. Kroppen är inte redo för att tänja på gränser. Huvudet är det, absolut, men det är kroppen som bestämmer. Halsen i det här fallet. Jag inser att det inte blir särskilt mycket träning den här veckan heller. Är halsen okej kan jag träna ett pass på torsdag och ett pass på fredag, men mer än så lär det inte bli. På lördag åker jag nämligen till Göteborg med min bror och en vän till oss för att gå på Fitnessfestivalen. Det ska bli görsketakul!

Jag brukar ju då och då ta upp det där med att leva som man lär. Det är sannerligen inte alltid så lätt men jag försöker följa de råd jag ger andra. Har någon ont i halsen avråder jag hen från att träna. Är någon mer än miniförkyld avråder jag hen från att träna. Jag avråder helt enkelt någon att träna om man inte mår som man ska, för det kommer bara leda till att kroppen tar stryk och den infektion som finns i kroppen kommer att komma tillbaka. Jag har lärt mig att skilja på när jag inte mår som jag ska och när jag faktiskt bara drabbas av latmaskparasiten, brist på motivation och ork.

Att inte kunna träna kan vara en stressande känsla. Det sticker jag inte under stol med. Fast numera är det mer en längtan efter att inte kunna göra något jag tycker så väldans mycket om. Något som ger tillfredsställelse och stimulans. Något som gör mig pigg och glad och alert. Numera handlar det inte om en stress som min hjärna skapar. En oro som gör att hjärnan tror att min kropp ska förfalla under ett kortare träningsuppehåll. Let’s face it; jag är ingen elitidrottare och de steg tillbaka jag kan tänkas ta under en sjukdomsperiod är inte förgörande. Jag är snart tillbaka på banan igen. Vad som också är annorlunda numera är att jag tar bra hand om min kropp när jag inte kan träna. Förr kunde jag vara alldeles svart eller vit. Tränade jag inte kunde jag lika gärna ligga på soffan och trycka i mig godis. Det blev liksom legitimt på något sätt. Det är ju dumt förstås men som tur är har jag blivit klokare med åren. Fram till dess att jag kan ta mig till gymmet igen lever jag på som vanligt. Jag ger kroppen bra och ren mat och jag fokuserar på att ta mig i säng som jag ska på kvällarna.

Men hur gick det egentligen för mig att skaffa mig en bra vecka förra veckan? Jo, jag bestämde mig för att ha en bra vecka och så hade jag det. Jag hade ju en riktigt dålig vecka veckan dessförinnan. Det var mycket ilska och mycket självömkan. Därför bestämde jag mig för att vända skutan åt rätt håll och se till att göra med av med de känslor som satte käppar i hjulet för mitt välmående. Jag hade lite gråtfest och såg till att verkligen eliminera sådant som inte gynnar mitt välmående. Det är ju lite så att ska vi må bra behöver vi plocka bort sådant som gör att vi inte mår bra. Ta bort sådant som stjäl energi och faktiskt se till att tänka rätt. Det där med rätt mental inställning är sannerligen inte alltid en enkel match, men genom att vända och vrida på tankarna och faktiskt hitta positiva lösningar på negativa tankebanor blir det lättare. Det blir bättre. Och jag tycker att jag gjorde det himla bra. Därför fortsätter jag i samma spår den här veckan: jag ser till att ta hand om mig själv och skaffar mig en bra vecka. Och på fredag ska jag adventspynta hemma, tända ljus och sjunga la la la innan jag åker till Göteborg för att ha en riktigt njutbar helg. En helt bra plan om du frågar mig.

20131125-144301.jpg

 

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s