Räddaren i nöden del III

Läs gärna de två första inlägget Räddaren i nöden del I och Räddaren i nöden del II. Det här är det tredje inlägget i en serie om självkänsla. Jag tycker att det där med självhjälp låter så allvarligt, men min förhoppning är att du som läser inläggen ska tycka om dem och kanske finna styrkan att arbeta med din syn på dig själv om du faktiskt behöver det. För jag lovar dig; det finns så ofantligt många fördelar med att tycka om sig själv. Det vill jag att du ska förstå.

***

När jag började skriva de här inläggen blev jag lite ängslig för att det jag vill berätta ska likna en klyscha. Att det är en sådan klyscha att säga att man vaknar upp en dag och inser att någonting har förändrats. Som att man känner sig som ny. Fast jag tycker inte att klyschor behöver vara fel, och livet handlar trots allt ofta om det. Klyschor. För att kunna berätta något behöver en ibland använda sig av redan utslitna fraser. Mister du en finns tusen åter. Tiden läker alla sår. Efter regn kommer solsken.

Ni kan dem så väl.

Hur klyschigt det än låter har tiden gjort mig starkare. Och det är väl det tid gör; läker sår och gör oss starkare. Det kan vara svårt att tro det innan men inleder ett arbete med insidan, men jag lovar – tid som passerar gör skillnad. Med tiden har jag lärt mig att inte döma mig själv så hårt. Jag har lärt mig att förlåta mig själv. Troligen mest genom yogan, men också genom att jag tålmodigt har gett mig tid att förändrats. Det är trots allt en resa jag gjort de senaste åren, och jag bestämde mig för att livet skulle vara värt att levas. Livet skulle inte vara oändligt tröttsamma dagar. Jag har gjort mig av med hjärnspöken och begränsningar. Framför allt har jag slutat vara rädd för känslor. Jag brukade vara väldigt rädd för att möta andras blickar, men jag insåg att jag egentligen var rädd för att aldrig vilja sluta titta. Rädd för att bli lämnad. Rädd för att vara den som ensam kvar försökte vårda en relation. Jag jagade lyckan och det perfekta förhållandet på fel sätt. Trodde att jag skulle kunna leva så mycket mer med någon vid min sida. Så är det inte. Det handlade om att jag behövde lära mig att leva för mig själv. Om jag tycker om mig själv och det liv jag lever kan jag också lära mig att vara självständig tillsammans med någon annan. För en gång sa en man till mig: Vet du Cilla, det finns ingen mening med att vara självständig om man inte har någon att vara det med.

Jag har tänkt mycket på det. Att jag kan vara självständig och stark och modig och tillräcklig helt på egen hand, men att jag också kan vara allt det där tillsammans med någon. Fast min inre resa har inte handlat om att hitta den stora kärleken, min resa har handlat om att hitta mig själv. Att acceptera mig själv och älska mig själv. Med god självkänsla kan jag vara självständig och stark tillsammans med någon annan, men det handlar också om att välja lite mer med omsorg. Att se mitt egenvärde och förstå att det finns värdighet i att bli älskad för den jag är. Att jag duger och att jag inte behöver anpassa mig och formatera om mig själv för att vara tillräcklig. En dag kommer jag att möta en blick som är finare än självständighet och som gör att jag glömmer bort att andas för en kort sekund. Blicken som gör mig vacker på insidan. Blicken som gör att jag nästan skulle tycka om mörkret trots att jag är mörkrädd. För jag vet att livet handlar om mycket mer än att klara sig själv. Det är mycket mer än så. Fast min självständiget kommer alltid att vara viktig för mig för när allt kommer omkring är det jag som är räddaren i nöden. Jag räddade mig själv, det var ingen riddare på vit häst som jag brukade tro skulle vara min enda räddning. Jag räddade mig själv och behövde inte ens nöja med mig en pojke på en brun ponny.

Jag vill att du ska förstå att en inre resa kan vara ett smutsigt arbete. Att det gör ont att möta det förflutna och ångest. Att det gör ont att ta sig igenom sådant som har gjort ont under så lång tid. Men det fina är att utan kläder är vi alla nakna och likvärdiga och precis som alla andra. Jag vill att du ska förstå att räddningen är du och att du är den som skapar begränsningar i ditt liv. Jag vill att du ska förstå att för mig förändrades precis allting när jag vågade sänka garden, vara svag och naken och se mig själv för den jag är. Du kan också vara naken och vara precis den du är. Jag vill att du ska förstå att det är värt det. Jag vill att du ska förstå att du är värd det.

Ja, vissa dagar kan det kännas som att det tog onödigt lång tid för mig att komma med i matchen. Fast jag är säker på att de som gått vägen före vet att det handlar om att lära sig att leverera i livet istället för att tro att livet ska leverera utan ansträngning. Jag fyller 30 år i år och ser det snarare som en seger att ha kommit så här långt. Det är en ynnest att varje dag är en ny dag och att faktiskt förstå att det är upp till mig att skaffa mig ett liv som är värt att levas. Ett liv utan ånger, skuld och skam. Vissa dagar kan kännas långa som ett oändligt liv, men varje dag är ny och outforskad. En chans till bättring, till utveckling och förändring. Det behöver inte ens vara måndag.

Är jag färdig med att riva murar? Har jag läkt alla sår? Långt, långt ifrån. Men jag är med i matchen och det är en mäktig känsla. Den känslan gör att jag tror att livet också handlar om att promenera hand i hand med någon som tycker att jag är vackrast i världen. För det finns inte plats för en tung sten om man håller någon i handen. Den känslan gör att jag förstår att jag inte behöver vara rädd för att vara jag. Jag förstår att den person som flyttar sin kropp lite närmare min kropp om natten gör det för att visa att det inte finns något att vara rädd för när jag tvivlar och hen kommer att göra det för att jag är jag. Med en stark självkänsla behöver jag inte ständigt oroa mig för att bli lämnad för någon yngre eller vackrare eller roligare. Den känslan gör att jag tror jag i framtiden kan vara naken med kläderna på tillsammans med någon som accepterar mig för den jag är. Precis som jag är.

Jag tror att livet handlar om kärlek. Om kärlek till sig själv och om kärlek till andra människor. Jag vill givetvis inte gå miste om att ha en fungerande och ärlig och utvecklande relation i framtiden för att jag inte tror att jag förtjänar en sådan relation. För det var nog det största problemet för mig; att jag inte trodde att jag förtjänade att vara lycklig, att jag inte förtjänade att ställa krav. Det sista året har bevisat för mig att jag vågar ställa krav och säga ifrån och sätta ner fötter. Jag är stark och jag vet mitt värde. Och det är precis vad jag önskar att du också ska känna. Att du är stark och vacker och fantastisk. När du tvivlar på dig själv finns det alltid någon att hålla i handen. En mamma, en vän, en bror, en älskare, en partner. För när man vågar vara svag och hålla någon i handen finns det inte plats för en tung sten av tvivel och självförakt.

Annonser

2 thoughts on “Räddaren i nöden del III

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s