Att känna sig bekväm med att vila från träning

Jag tycker om när jag känner att jag utvecklas. Det är en ytterst tillfredsställande känsla och ett bevis på att jag tar mig framåt. Igår sa min kropp tydligt att den inte var särskilt sugen på en kraftansträngning. Det började med sovmorgon istället för morgongym och resten av dagen hade jag en monolog med mig själv; att träna eller inte träna. Det är frågan.

Efter viss överläggning kom jag fram till att jag inte ville träna. Jag började reflektera över att föregående vecka innehåll fem tämligen tuffa träningspass. Två löppass och tre pass styrketräning på gymmet. Att jag sprang mer än vanligt kan vara en anledning till att jag faktiskt kände mig litet matt och spak i kroppen igår. Det tar givetvis på krafterna att konditionsträna, särskilt om man inte riktigt är van. Nog för att jag har sprungit intervaller under vintern, men några längre pass utomhus har det inte varit tal om. Jag mesar inte när jag hänger på gymmet, förstås, men löpning är ansträngande på ett annat sätt. Vill jag nu springa mer i vår behöver jag också lyssna på kroppen och kanske innebär det att träna något pass mindre. Det beror ju helt på hur jag mår. Finns inte energin där finns det ingen anledning till att träna – bara för att. Är det något jag har lärt mig det senaste året är det att träna smartare, mer effektivt och med mer glädje, inte att träna mer.

Det är många gånger förr jag har tagit mig till gymmet eller gett mig ut på ett löppass fastän jag egentligen borde ha vilat. Det var inte så att jag tränade för att jag ville mig själv illa, men jag hade ofantligt svårt att lyssna på kroppen. Jag ville otroligt gärna få till alla pass efter planering och tränade jag inte de pass som stod på schemat räknades nästan inte de pass jag faktiskt tränade. Jag ville så otroligt gärna komma i form. Det blir ju litet kluvet att tänka på det sättet, för risken är att glädjen i att röra på sig försvinner. Jag vill att min träning ska genomsyras av träningsglädje, även om jag också uppskattar och tycker om att träning innebär att ta i, kämpa och utmana mig själv. Fast träning är inte enbart blod, svett och tårar. Livet består inte enbart av att äta, sova och träna. Det finns mer än så, och för att kunna uppskatta både glädje och utmaning behöver man ibland ta det lilla lugna. Åtminstone är det så för mig.

Igår pirrade det inte i kroppen på det sätt det vanligtvis gör när jag har vilodag och längtar till gymmet. Igår kände jag mig mer sugen på att återhämta mig och göra mig redo för nästa träningspass. Igår var jag bekväm med att vila från träningen, och det är en viktigt utveckling. Jag har inte alltid varit bekväm med att vila och kunde lätt få för mig att om jag inte tränade på ett par dagar skulle det sluta med att jag ville tillbringa all min vakna tid på soffan. Men så är det ju inte, och det känns alldeles jättehärligt att känna på det sättet. Det innebär att jag kan säga tack och hejdå till ett dåligt samvete som jag själv brukade skapa och jag behöver inte längre inbilla mig att mitt liv förändras i hälsoaspekt för att jag sysselsätter mig med något så viktigt och så njutbart som återhämtning. Just den känslan, just den reflektionen gör mig alldeles lycklig i att jag kan vara bekväm med mig själv och min kropp även de dagar när kroppen faktiskt inte vill kämpa, slita, svettas.

Vad jag istället gjorde var att rulla ut yogamattan och mötte mig själv precis som jag var. Det var givetvis det absolut bästa jag kunde göra. Jag genomförde två sekvenser genom Yogobe, ett med Johanna Andersson och ett mer Viktor Frih, straxt innan läggdags och kroppen blev följsam och avslappnad som mjuk kolasås. Jag liksom bara smälte ner i sängen och somnade så fort jag lade ner huvudet på kudden. Idag; pigg, glad och rörlig i kroppen.

20140201-155629.jpg

 

Annonser

2 thoughts on “Att känna sig bekväm med att vila från träning

  1. Jag blir själv lite nervös när jag inte känner det vanliga suget efter träning. Men egentligen är signalen rätt sund – man kanske har haft mycket för sig. Idag blev det avbokning av gymmet, och istället möter jag solen i en promenad senare idag. Och det är ok. Ser fram emot att läsa Härliga Vardags inlägg.

  2. Det är så viktgit att kunna slappna av och inte hela tiden tänka på träning och kost. Jag får ångest om jag inte tränar och detta har jag haft probelm med i många år. Kan inte skippa ett pass vilket också lett till fysiologiska följder. Nu har jag precis tagit tag i mitt problem och ska påbörja en behandling för Ortorexi. Mitt kontrollbehov måste bli mindre och jag vill hitta en balans på träning och vila, för framtiden. tack för bra inlägg om viktigt ämne! Min blogg: http://skalmansblogg.blogdog.se/blog.php

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s