Det bästa vi kan göra i vår obegripliga värld är att öva på att hålla jämvikt inombords

God morgon sötnosar!

Vilken lördag jag vaknar till. Strålande solsken och en lugn, harmonisk känsla i hela kroppen. Samtidigt en liten stram, ömmande känsla i kroppen. Som om jag hade använt muskler jag inte visste att jag hade. Loggar in på Facebook och polletten trillar ner. Peter, som är en av grundarna till Yogobe, skriver i vår grupp #beyoga365 och påminner om att när man är ny till yoga (eller kanske inte har praktiserat konsekvent på ett tag) känns det initialt i kroppen. Och givetvis, något annat vore ju konstigt. Han påminner om att det är helt okej att ställa sig på mattan en morgon och känna sig stelare än igår.  Att det är ju så det blir, men när man flödar igenom en sekvens känns kroppen som ny. Jag insåg omgående att den stramande känslan i kroppen ligger till grund för att jag har yogat en väldans massa den här veckan. Mycket mer än jag har gjort på sista tiden och det är kart att det ska kännas i kroppen. Det är ju samma sak med andra träningsformer. Jag är van att hänga mycket på gymmet och kände snabbt av i kroppen att jag börjat springa mer. Det blir ju så, kroppen reagerar på sådant som är nytt.

Jag inledde den här morgonen med att flöda igenom solhälsningar till skön musik och genomföra en sekvens med Johanna Andersson och Camilla Oldberg. En kort sekvens som säger god morgon till ryggraden, perfekt för min stela rygg. Jag avslutade sedan med meditation och kunde helt plötsligt sätta ord på känslor som skapats under veckan. Känslor jag inte riktigt kunnat förstå när de först dykt upp. Jag glömmer ibland bort varför det är viktigt för mig att ha rutiner med yogan. Jag glömmer och tar kärleken lite för givet. Glömmer bort att alla välmående relationer handlar om att ge och att ta. Att det uppstår ett vackert kretslopp när man ger kärlek, villkorslöst, och inte bara lägger sitt fokus på att få det man tror att man vill ha. Jag är förälskad i yoga för att den lär mig att universum inte enbart kretsar kring mig. Yoga tar ner mig på jorden och påminner mig om att ge på mattan för att få tillbaka på mattan. Yoga utmanar mig, och påminner mig om att det bästa vi kan göra i vår obegripliga värld är att öva på att hålla jämvikt inombords, vilket vansinne som än råder där ute.

20140405-090505.jpg

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s