Ge mig mer!

Igår kom äntligen mensen. Om jag hoppade jämfota och rullade runt på golvet av glädje? Jajamän. Den här senaste veckan har varit en pärs. Jag kan inte minnas när jag mådde så psykiskt dåligt senast eller när min mage var så svullen. Väl över på andra sidan kan jag skratta åt de senaste dagarna. Det är komiskt hur en som kvinna blir påverkad av hormonerna, men det är ta mig tusan inte komiskt när en är i det. Det är så otroligt viktigt att vi pratar om hur det är att vara kvinna. Det är otroligt viktigt att vi pratar om PMS och mens och PCOS och alla dessa hormonella störningar som män aldrig behöver uppleva. Däremot behöver männen förstå hur det är. Män behöver förstå varför vi kvinnor beter oss som vi gör. Jag vet inte hur ni känner, men för mig finns det inget mer provocerande i världen än att höra: har du mens eller? Alltså vad fan. Det är inte själva blödandet som är problemet. Det är vad hormonerna gör med kroppen och huvudet som är problemet. Och vi måste prata om det. Vi måste prata om det med varandra och vi måste prata om det med våra nära. För gör vi inte det lider vi mer än vad vi behöver göra. Det är jag säker på.

Nå väl. Det är inte bara PMS och mens som har varit på tapeten för mig de senaste dagarna. Jag har nämligen fått pollenallergi också. Javisst. Jag vet inte om det är en allergi som kommer att vara för evigt eller om det är så mycket pollen i år att många fler blir påverkade men för tillfället är jag väldans allergisk i alla fall. Det började i fredags, när jag fick ljuvliga liljor som överraskning av den där underbaringen som jag tycker om, och sedan dess har ögon och näsa runnit hejdlöst. Troligen framkallade liljorna en allergisk reaktion och därefter var saken biff. Igår fick jag äntligen medicin och på några timmar avtog symtomen. Ögon och näsa rinner fortfarande, men jag känner mig bättre idag.

Det är ju lätt att känna att livet är himla orättvist, eller hur? Kan det inte räcka för min del nu? PCOS och PMS och IBS och mens och Gud vet vad. Jag tänker att det handlar om rätt mental inställning. Livet är orättvist, det är ett faktum. En del människor möter inte särskilt mycket motstånd genom livet, andra möter betydligt mer. Att lägga ner energi på att försöka fundera ut varför livet är orättvist är vara onödigt. Det gör liksom ingen skillnad. Istället tänker jag: ge mig mer! Svårigheter, problem, hinder på vägen – ge ma! För alla dessa saker hjälper mig att utvecklas, att ta mig framåt i livet och bli en bättre människa. En starkare människa. Jag tänker inte säga att livet är orättvist eller att det är synd om mig. För det är det inte. Jag tänker att jag är så in i bomben bra på att ta mig igenom saker och lite pollenallergi, det fixar jag!

20140528-084050-31250185.jpg

Jätteglad över pollenallergi. Yes, ännu en grej jag ska klara av med bravur. Se på bare!

 

Annonser

One thought on “Ge mig mer!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s