Att fylla 30 år

Om 12 dagar fyller jag 30 år. På ett sätt känns det nästan lite overkligt. Vad hände med de här åren när jag varit 20 någonting? Att tio år kan gå så fort, det är märkligt. För några år sedan hade jag åldersnoja deluxe. Jag tror inte att det handlade om att jag inte ville bli äldre, för jag har alltid velat vara äldre, men jag gillade nog inte att siffrorna ökade och ökade och ökade. Främst tror jag att jag hade en bild av en trettioåring som inte var rättvis. För mig kändes 30 som livets ende och ju längre ifrån jag kom allt det där en enligt normen ska ha uppfyllt vid denna siffra desto jobbigare kändes det. Jag livskrisade vid 25, stängde in mig vid 26 och fick inte tillbaka lusten för att leva fullt ut förrän jag var 28. Typ. Det är ganska många år när en tänker på det. Många år som jag ifrågasatt mig själv och undrat

SKA LIVET INTE BLI MER ÄN SÅ HÄR?

Vad jag så småningom kom fram till är att livet blir vad en gör det till. Varken mer eller mindre. Har en rätt mental inställning och lyckas vara mer positiv än negativ har jag märkt att det lätt blir ringar på vattnet – på ett bra sätt. I övrigt kan jag med facit i hand säga att ju mer jag gnäller över hur jävligt livet är, desto jävligare blir det. Alltså jag vet att det finns saker vi aldrig kan styra över. Vi kan aldrig exakt påverka hur andra människor kommer att behandla oss eller vilka oväntade situationer som kommer att uppstå. Däremot kan vi påverka hur vi reagerar och agerar. Vi kan påverka den syn vi har på livet.

Jag är glad att jag insett att mina tankar påverkar mina känslor. Att jag vet att positiva tankar om mig själv, min tillvaro och människorna i min omgivning gör att jag känner mig väl till mods. Det var ju inte särskilt roligt att gå omkring med krossat glas i magen och liksom tycka att det där med livet, det var kanske bara lurendrejeri. Jag har fram till nu uträttat en väldans massa bra saker i livet. Jag driver den här bloggen, vilket är mer arbete än vad många människor kan tro. Jag är certifierad personlig tränare och kostrådgivare och legitimerad gymnasielärare i svenska och engelska. Jag har haft jättemånga pojkvänner, vilket har gjort att jag lärt mig mycket om livet (fast egentligen är det inte särskilt många om en drar ut det på en hel livstid, alltså jag är inne på min sjätte). Jag har nästan kört mig själv i väggen men dragit i handbromsen för att jag insåg att den enda som kan förändra min tillvaro är jag själv. Jag har levt med låg självkänsla i många år, men medvetet och fokuserat arbetat för att tycka bättre om mig själv. Och det arbetet har gjort stor skillnad. Jag har brutit näsbenen och slitit ut mina ögonfransar och haft halsfluss fler gånger är någon annan jag känner. Jag har bränt av alldeles jättemycket hår med plattången och skurit mig hundratals gånger när jag rakat benen (varav alla ärr på smalbenen) och kommit en bra bit på väg när det kommer till att självläka kroppen från hormonell obalans/PCOS och IBS.

Tänker jag efter lever jag mitt liv precis så som jag vill. Och när jag släppte tanken på att leva som alla andra blev jag mycket lyckligare. Visst det är ingen som har friat till mig och jag har inga barn, men jag har otroligt mycket annat stort i livet att vara tacksam för. Ålder är för mig, numera, en siffra och jag tror att om vi slutar noja över vad andra ska tycka om vad vi har gjort eller inte gjort i livet kommer vi att bli mer harmoniska. Att bli äldre är något jag embrejsar. Jag är klokare och roligare och vackrare. Framför allt bryr jag mig mindre om vad andra ska tycka om mig – om huruvida jag är klok eller rolig eller vacker. Det känns så förbannat skönt. Vågar jag blicka framåt och hoppa på tågen är möjligheterna oändliga.

Vad är ålder för dig?

IMG_9721

Annonser

3 thoughts on “Att fylla 30 år

  1. Ålder för mig är = utveckling. Varje dag lär man sig något nytt. Om sig själv eller om någon annan. Det är fantastiskt att bli äldre och klokare och jag tycker att man älskar sig själv mer och mer 🙂 Jag längtar efter att fylla 30!

  2. Erfarenhet. För mig var det ännu häftigare att fylla 40 än 30. Vid 30 hade jag en liten unge som upptog min tid och då funderade jag faktiskt inte så mycket på ålder. Nu har jag några ungar till och de börjar vara stora redan. Har aldrig varit så nöjd med livet, varit så självsäker och tillfreds med mig själv som nu vid 40. Älskar det och skulle inte vilja vara 20 längre, även om jag känner mig som en 20 åring ibland. Med en 40 årings vishet 🙂 älsk på livet! Kram!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s