Redo för gymmet igen

Jag har varit ifrån gymmet länge nu. Jag har gått promenader, tränat en del hemma och ägnat mig åt yoga. I början kunde jag inte träna någonting på grund av illamående och trötthet. Ett par veckor in i graviditeten kunde jag träna på ungefär som vanligt, men efter ytterligare ett par veckor blev jag fullständigt däckad av trötthet, illamående och en känsla av olust och meningslöshet. Att gå till gymmet var absolut det sista jag ville. Nu mår jag tämligen bra och känner mig ganska mycket som mig själv. Jag känner ett sug för att träna, men samtidigt finns det lite av ett motstånd. Jag tror dock att motståndet uppstår för att det var så länge sedan jag var på gymmet. Det är som så mycket annat –  en glömmer bort varför en gillar något av den enkla anledningen att det var för länge sedan. Här tycker jag att det är min uppgift att ge mig själv tillgång till hela sanningen och sanningen är troligen att jag har varit frånvarande för länge och liksom behöver ta mig dit ett par gånger för att tycka att det är kul. Det är där jag behöver börja.

Jag blev alldeles jätteglad när jag såg att Beatatjata var på gymmet och geggade och kände att det där vill jag minsann också göra. Jag vill ta min gravida kropp och gegga runt på gymmet. Det finns inga krav på prestation eller utveckling. Jag vill bara göra saker med min kropp som jag blir glad av och som jag mår bra av. Jag befinner mig snart i mitten av graviditeten och jag tror att jag har goda förutsättningar för att träna och röra på kroppen just nu. Mår jag ungefär som jag gör nu åtminstone tio, tolv veckor framåt kan jag ge min kropp möjlighet att må så bra som möjligt. Det kan hända att det inte alls fungerar för mig, men jag tycker att jag bör ge mig själv ett par tillfällen i veckan när jag hänger på gymmet – på den nivå jag befinner mig på. Det innebär inte att jag sätter kravet att träna fyra, fem gånger i veckan igen utan att jag arbetar med kroppen ett par tillfällen varje vecka. Jag känner mig helt enkelt redo och behöver ta det där första trevande steget. Jag ser liksom framför mig det där ögonblicket när ett par ska kyssa varandra för första gången. Det trevas och trevas, och någon behöver ta ett tydligt första steg. Jag tänker vara den som tar första steget. Nu är det dags. Ibland handlar det faktiskt om att göra det en kan med det en har och för mig innebär det just nu att ta det där första steget. På fredag är det dags och jag tror minsann att det pirrar lite därinne i magtrakten. Nu kör vi, grodan och jag!

Annonser

5 thoughts on “Redo för gymmet igen

  1. Härligt! Är så glad för min gymtimme och hoppas på fler. Och jag kände mig så badass. Liksom, här är jag med min stora mage och lyfter saker. Trots att jag, om man jämför med förr, är skitsvag. Gjorde tex benböj i smith med bara stången men kom inte ens ner till 90 grader och orkade bara 8 reps :-). Men ändå liksom, like a baws!! Kan jag få till ett pass i veckan på gymmet är jag nöjd men det finns ingen press, inget ego. Det har jag kräkts ut för länge sen 😉

    • Jag tänker att det är precis den känslan jag ska ladda med: att jag är badass. Jag tror att jag liksom blivit lite nojig och nervös över att komma till gymmet med min stora mage och känna mig som en heffaklump. Men hallå: hur positivt blir den känslan? Not so much. Därför vill jag ha en bra vision och se mig själv som badass när jag geggar omkring på gymmet med vikter och stänger. Det kommer att vara döjobbigt efter uppehållet, men jag tror att det kommer att kännas underbart när jag väl är färdigt. Så ett, två pass i veckan så länge jag mår bra känns perfekt. Ingen press, inget ego. Jag kräktes aldrig ut det, men tröttheten och illamåendet tog allt vad press och ego heter. Nu kör vi hot mama 🙂

  2. Heja dig och grodan!

    När det gäller träning och graviditet har jag svårt att inspirera. Illamående första 15-18 veckorna då det varit omöjligt att träna. Sedan har jag bra perioder tills jag blir för stor. Så första graviditeten fixade jag faktiskt lite träning. Det blev simning (oh the joy att känna sig lätt och helt opåverkad av magen) och lätt styrka. Så skönt.

    Så känner du att det funkar. Kör! Och funkar det inte – hey, det finns något som heter ”livet efter graviditeten”.

    😉

    • Jag ska prova ett par veckor och se hur det känns. Funkar det inte så hey – då laddar jag för post preggotiden. Men jag tror att mycket sitter i huvudet på mig och att det handlar om att prova. Jag önskar att det fanns en simhall mer nära, men det känns som ett lite för stort projekt att ta mig till Hultsfred på vardagar. Däremot på helgerna, men just nu känns ju små saker som stora saker. Jag ska ge gymmet en chans och hoppas att det känns bra för kroppen. Om inte, no biggie! 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s