Slutet på en era

Det känns overkligt att Mr och jag ska sova sista natten i lägenheten. Det är slutet på hårdrocksdunk från nedervåningen och jazziga bastoner från övervåningen. Det är också slutet på stulna tvättider, kattpissodör i trappuppgången och på ungdomar som buskör förbi vår gata och upp på torget om nätterna. När vi vill att det är tyst och släckt i våra ägor blir det så. Åtminstone fram till grodans födelse. Därefter antar jag att det är någon annan som bestämmer över husfriden. Det har varit en fin tid i den här lägenheten, men nu är den slut. Finito. Over and done. Och inte känns det minsta vemodigt. Tvärtom. Det är ett spännande äventyr som väntar, och jag har aldrig känt mig så upprymd över en flytt. Aldrig heller så förväntansfull. The first cut is not always the deepest. Faktiskt.

Jag har flyttat ihop med många killar. Eller ja, så många är det faktiskt inte men ibland känns det så. Tre närmare bestämt. Fyra med Mr. Det finns säkerligen de som slår mig med hästlängder.Tre gånger har jag flyttat ihop och sedan flyttat isär. Den siste i raden stannade bara i två månader. Det var självfallet inte vad jag hade väntat mig, men är det något jag lärt mig i livet är att det inte alltid blir som en tänkt sig. Hade jag inte varit i relation med just den personen hade jag mest stor sannolikhet inte träffat min stora kärlek. Jag vill tro att mycket händer för att det är mening, och meningen med just det förhållandet var kanske att det skulle leda till ett annat. Mr och jag har bott ihop på riktigt sedan i juli. Jag antar att han bodde hos mig mer eller mindre sedan april. Vi gjorde upp planer och pratade om hur skönt det skulle bli att bo på samma ställe under en längre tid. Både han och jag har haft lite otur med den där kärleken innan. I september fick vi veta att vi skulle ha barn och i oktober köpte vi ett hus. Förhastat och påskyndat tyckte någon. Helt överväldigande och fantastiskt tycker jag. Att vi flyttar till det här huset är något av det största som har hänt mig i livet. Ett hus, ett alldeles eget hus. Det behöver en givetvis inte ha man och barn för, men för mig är det ett stort seg och något ofantligt efterlängtat. Mannen, barnet och huset. Jag är tacksam för att befinna mig precis där jag befinner mig. Älskad och viktigt – det är fint.

Just ikväll finns det ingen hejd på hur vi flyttfirar. Sista måltiden går inte till historien som den mest näringsrika måltiden i den här lägenheten, men desto mysigare är det att ha picknick med hamburgare och milkshake.

IMG_1098

Annonser

6 thoughts on “Slutet på en era

  1. Jag tänkte alltid att mitt liv skulle bli som i filmen True Romance, har du sett den? Jag älskar den. Därför träffas en man och en kvinna på en bio, går ut och äter paj, går och gifter sig. Nåja, det finns så klart förvecklingar som kommer fram sen, men du förstår. Den där stormande kärleken! Varför vänta när en vet att det är rätt liksom? Så glad för din skull, Cilla.

    • Jag har inte sett filmen men jag ser scenariot framför mig när du beskriver 😉 Den här gången fanns det ingen anledning att vänta. Jag är trygg och älskad. Tack!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s