Ett bokslut på en graviditet

Det var aldrig min grej att vara gravid. Jag är inte en av alla dessa kvinnor som trivs med den stora magen. Jag kände ingen glow och jag njöt inte särskilt. Jag ville njuta och strutta omkring med min gosiga mage, men jag kände aldrig en genuin känsla. Ofta hade jag dåligt samvete över att jag inte älskade det som ofantligt många verkar älska – allra helst när så många påminde mig om att njuta och uppskatta den tid som väntade. För mig var det en nio månader lång transportsträcka, och med handen på hjärtat tyckte jag att det var segt och långtråkigt. Jag kände mig aldrig som mig själv. Det var som att bo i en utklädningsklädsel som blivit fel. Jag fick kämpa med gamla hjärnspöken och det var mentalt jobbigt. Vissa dagar dömde jag ut mig själv fullständigt. Andra dagar kände jag mig stark, hade rätt mental inställning och peppade mig själv men stundtals var det svårt. Overkligt och ofattbart svårt. Trots det lärde jag mig otroligt mycket om mig själv, och hur jobbigt det än kändes var det en mentalt stärkande resa. Jag insåg vad som driver mig framåt och vad som motiverar mig. Min graviditet kommer för alltid att vara ett verktyg för mig att ta mig själv framåt men också ett verktyg att hjälpa andra människor – genom graviditeter och tuffa tider i livet.

cillapreggo

Preggomagen fyra dagar innan Siri kom till världen. Nu i efterhand tycker jag att det ser ganska mysigt ut, men den känslan infann sig sällan under graviditeten för mig.

Att jag valde att sluta blogga i mars handlade om identitet, förvirring och rädsla. Jag visste vem jag var som dotter, syster, vän, flickvän, kollega och medmänniska. Jag visste vem jag var under ytan och vad som visar sig när ljusen släcks. Livet har lärt mig vem jag är när jag står ensam kvar. Däremot visste jag ingenting om mig själv som mamma eller vilket föräldraskap jag ville eftersträva. Och jag insåg att det stressade skiten ut mig. Jag blev stressad och litet ängslig för att jag aldrig hade intresserat mig för andras graviditeter. Jag visste inte ens hur en byter blöja. Vad gör en med ett barn som skriker? Jag blev stressad över att allt det där som jag har kritiserat och stundtals hånat andra människor för låg precis i skottlinjen för vad jag själv skulle förvandlas till.

Den sista tiden innan Siri föddes kändes som en mental knock out. Typ som den värsta sortens PMS. Alla känslor på en och samma gång. Storslagen lycka och överväldigande sorg. Alldeles svart eller vit i tankarna, och alldeles för lite gråskala. Det kändes som att tappa greppet om sig själv. För mig som har arbetat med självförakt, en skev självbild och låg självkänsla blev gravidresan ett gigantiskt stort berg att bestiga. Jag fick kämpa så hårt för att inte vara elak mot mig själv. Vissa dagar lyckades jag inte så väldans bra och det gjorde mig ledsen. Jag fick återigen djupdyka i mig själv, och precis som du har jag ett bagage som påverkar mig. Precis som du har jag vissa dagar svårt att hantera den där ryggsäcken. Den plågar mig. Svärtan. Tyngden. Smärtan.

Jag funderade mycket på min uppväxt som skilsmässobarn. Hur mycket det har gett och utvecklat mig men också vilka spår det har satt i mig. Ibland grät jag över gränslösheten. Ibland var jag arg. Ibland kände jag mig kantstött. Som så många gånger tidigare petade jag i destruktiva relationer jag har haft, och satte ord på var mycket av min osäkerhet tog sin början. Självföraktet. Den låga självkänslan. Utanförskapet. Det finns mycket svärta och destruktivitet i min ryggsäck och jag har jobbat så hårt för att göra innehållet lättare. Med det hårda arbetet i åtanke kändes det hemskt att uppleva att jag tog kliv tillbaka i min personliga utveckling. Skulle jag bli hon igen?

Nej. Att ta kliv bakåt i sin utveckling tillhör resan. Att nå framgång, att jobba med sig själv och sina mål i livet är inte en spikrak väg. Vägen är tidvis tung och den är full med återvändsgränder och fallgropar. Att jobba med sig själv är en never ending story. Att älska sig själv är inget en gör en kort tid för att sedan vara färdig. Nej, det är något som pågår hela livet. Då och då hamnar vi off track. Har en haft en period när en känt sig bra och tillfreds och fräsig är det enkelt att glömma bort att uppmärksamma sig själv och ännu enklare att falla tillbaka i gamla tankemönster. Ibland är det inte mycket som behöver förändras för att en återigen ska hamna i diket. Fast dikeskörning är inte för alltid – precis som en graviditet. Genom att ge näring åt positiva tankar och handlingar kan vi ta oss tillbaka på banan, och på vägen tillbaka från diket växer vi oss också starkare.

För låt oss vara ärliga; ingen människa, absolut ingen människa, är befriad från motgångar i livet. Det är en verklighet vi alla behöver möta. Det är också den verklighet vi behöver rusta oss för. Vi behöva jobba med det som är sjukt och välja sådant som gör oss friska – det handlar om att fylla på med friskfaktorer. Att tycka om sig själv när livet rullar på och allting känns lätt och roligt och uppåt är inte den stora utmaningen. Den stora utmaningen kommer alltid när vi möter hinder på vägen. Utmaningen kommer när balansen rubbas och tillvaron kräver lite mer av oss. För mig var graviditeten en mental utmaning jag inte vill ha ogjord. Särskilt inte eftersom den jobbiga tiden gav mig Siri. Och det är väl så det är – varje tuff tid i livet övergår i någonting bättre bara vi inte ger upp. Den här hösten ska jag fylla på med friskfaktorer och ägna tid åt att göra sådant som får mig att må mitt bästa jag.

Annonser

2 thoughts on “Ett bokslut på en graviditet

  1. Jag gillade inte heller graviditeten. Kanske för att vi kämpat 5 år med allt som behövdes och jag trodde att det skulle gå fel när som. Sedan var jag illamående 7 månader… vem kan njuta då! Jag gillade inte bebistiden heller. Nu däremot 8 års åldern då är det kul. Man kan göra saker tillsammans och verkligen prata. Gillade även tiden efter 3 år även om dottern är en dam med stark vilja 😱

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s