Att bli mamma måste få ta tid

Att bli mamma är något av det mest omvälvande som hänt mig, och att lära sig allt det nya som småbarnslivet erbjuder går sällan i en handvändning. För mig har de här första månaderna varit en enorm utmaning. Det går verkligen att krisa för mindre än den chock som uppstår den första tiden med barn. Den där egentiden jag var van vid försvann på en helvändning och numera är det något som är ytterst sällsynt. Åtminstone i det här hushållet.

Jag kom hem från BB och kände enorm kärlek till mitt barn. Det var utomjordiskt magiskt att det där lilla knytet som sprattlat omkring i min mage nu låg i min famn och livnärde sig vid mina bröst. Den coolhetsfaktorn är enorm. Trots det lyckorus en kan känna som nybliven förälder kände jag inte att jag älskade barnet. Det gav mig lite dåligt samvete och jag kände mig känslokall. Tänk om de rätta känslorna aldrig skulle uppstå? Tänk om jag skulle bli en sån där mardrömsmorsa som aldrig riktigt lär sig älska sitt barn?

Alla relationer vi har bygger på att vi umgås med människorna och vi lär oss att älska dem. Känslorna växer fram och som i ett naturligt led kan en vakna en morgon och känna

JAG ÄLSKAR DIG JAG ÄLSKAR DIG JAG ÄLSKAR DIG JAG ÄLSKAR DIG JAG ÄLSKAR DIG JAG ÄLSKAR DIG JAG ÄLSKAR DIG JAG ÄLSKAR DIG JAG ÄLSKAR DIG JAG ÄLSKAR DIG

När det levereras ett barn från mage till verkligheten kan det kännas som att det förväntas att kärleken ska finnas där från första stund, men jag tror att det är ytterligare en romantiserad och förfinad bild av hur det egentligen är. Det finns säkerligen många föräldrar som tokälskar sina ungar från första stund, men för många av oss tar det lite längre tid. För mig tog det lite längre tid och det är helt okej. Jag var ju tvungen att lära känna mitt barn och framför allt var jag tvungen att b l i mamma.

Det tog liksom sin lilla tid för mig att b l i mamma. Det är ju inte heller något en bara blir på en handvändning. Att bli mamma var en helt ny pusselbit till min identitet och något alldeles nytt att förvalta. Jag blev inte mamma bara för att ungen kom ut från sitt gömställe utan det var något som fick växa fram. Dessutom tog det tid för mig att leva efter Siris behov – inte enbart försöka tillgodose mina egna så fort jag fick chansen. Vissa dagar har jag fortfarande svårt att fatta vinken, och jag suckar de djupaste av suckar när jag har lagt ner barnet som inte vill sova för artonde gången och ändå vaknar hon och vill börja om från början med hela amma och sjunga och vyssja och sövas i ett mörkt rum-ritualen.

Jag insåg efter ett tag att jag hade en bild av föräldraledighet som inte var kompatibel med verkligheten. Jag tyckte att en graviditet var lång tid nog att trycka på pausknappen från mitt vanliga, kreativa och drivna jag och tänkte att som föräldraledig kan jag köra på igen. Fast det heter ju föräldraledig och inte vara hemma med barn för att inreda och måla möbler och umgås och träna och yoga och blogga och driva företag och ja ni hör ju-ledig. Det var bara det att jag hade hört att barn sover så mycket och att det är plättlätt den första tiden och tänkte att de där första månaderna skulle vara perfekt för att komma tillbaka på banan igen.

Jag kunde inte ha haft mer fel.

Men nu sitter vi här, Mr och jag, i varsin ände av soffan och pustar ut efter en eftermiddag med matlagning och sång och lek och träning i gymmet och amning och nattning och känner att

DET HÄR ÄR TAMIGFAN LIVET

Annonser

6 thoughts on “Att bli mamma måste få ta tid

  1. TACK för att du berättar det jag vill berätta för alla blivande och nyblivna föräldrar. Jag kände mig totalt misslyckad för att den himlastormande kärleken inte fanns direkt till min nyfödda förstföding… Men har nu insett några barn senare att det är något som måste få växa sig himlastormande:). Kram på dig!

    • Jag tycker att det är viktigt att prata om föräldraskap från olika vinklar. En del känner säkerligen den där stora kärleken direkt, men för många av oss tar det tid. Och så måste det få vara! Jag tänker också att det är just känslor som att känna sig misslyckad och fel som kan motverkas om vi faktiskt lyfter hur vi känner. Det finns ju ingen handbok för hur man ska göra med sitt lilla barn, och alla måste ju hitta sitt sätt. Låt oss prata om det som är svårt. Kram på dig!

  2. Har precis hittat till din blogg. Och vill bara säga att du skriver så bra och klokt. Hade inte möjlighet att gå på din föreläsning i helgen, men hörde att den var jättebra! Keep up the good work. Inte det lättaste att bli profet i sin egen hemstad, men du gör ett jättebra jobb och hoppas få se mer utav dig. Människor som brinner för hälsa, välmående och sund självkänsla behöver vi alltid fler av på vår jord!

    • Hej Johanna!

      Tack för din kommentar. Det värmer 🙂 Det kommer att komma fler möjligheter att gå på min föreläsning och jag hoppas att vi ses då. Jag tror att det blåser nya, hälsosamma vindar i Vimmerby och jag vill gärna vara en del av det.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s