Vinnaren är…

Alltså raringar! Det har inte varit det lättaste uppdraget att utse vinnare i tävlingen som jag och Muskelbygget anordnar för att kicka igång vårt samarbete. I n t e lätt. Jag har lusläst era tips och motiveringar och kommit fram till två vinnare. En person vinner hela goodiebagen med bars, shaker och mousser och en person får ett tröstpris i form av ett gäng Questbars. Jag önskar att ni alla kunde vinna men önskar er lycka till nästa gång.

Vinnaren är: Joanna

Mitt tips att komma igång med träning är. Att sätta upp ett tydligt och tidsbestämt mål beroende på vilken nivå man är på. T ex Till 1 advent vill jag kunna springa 5 km utan att stanna. Japp, då lägger man upp en plan och ser till att följa den, och sätt också upp ett delmål på vägen. Kanske halvvägs, och då kanske belöna dig med en massage, en ny träningstopp etc. När du nått ditt mål 1 advent så behöver du knappast någon belöning, för då kommer självförtroendet vara maxat. Jag klarade det! Ta hjälp och coachning om det behövs, oftast är det första steget som är svårast. När du klarat ditt första mål, så kommer du att VILJA sätta upp nya.

Hur jag håller motivationen vid liv? Jag gör´t bara. Ja, ibland så måste man bara göra det.
Och! Jag ser träning som en belöning till mig själv, något jag unnar mig för att må bra och att det är en ynnest att få röra på benen, använda mina armar och dra in frisk luft i lungorna och sedan svalka mig med världens renaste vatten. Det sämsta du kan göra med träning är att se det som ett tvång, något du måste göra. Nej, bort med alla sådana tankar. Träning är något som man är värd och något som får dig att må bra!

Andrapriset/tröstpriset går till: Gabriella

– Mitt bästa komma igång-tips är att hitta en träningsform som passar en, att göra något som en tycker är både roligt och givande! Då en har hittat en träningsform (eller flera!) som passar en blir träningspassen i sig som belöningar då en gör något som en verkligen älskar vilket leder till att träningen inte blir ett måste utan något som en gör för att en verkligen vill!

– Vad jag gör för att hålla motivationen uppe är att alltid skriva upp mina resultat för att lätt kunna se utveckling och i och med detta kunna belöna mig själv när jag känner att jag åstadkommit något jag anser är värt att firas! Att även träna med en kompis eller min pojkvän håller också min motivation på topp då vi alltid kan peppa varandra!

Återigen, tack för alla fina tips och för ert deltagande. Jag är säker på att Muskelbygget och jag kommer att anordna fler grymma tävlingar framöver. Missa inte det. Vinnarna kan höra av sig till mig på cecilia.stalhandske@hotmail.com 

Jag är ju som gjord för det här

Igår gjorde jag mitt första, riktiga träningspass på mycket länge. Jag har tränat i hemmagymmet och väckt kroppsdelar och muskler till liv en tid, men nu var det äntligen dags för mig att få ta i lite mer på riktigt. Det var premiär på spinningcykeln och jag kände mig helt pirrig i kroppen. Skulle jag orka?

Visst orkade jag, men varken kondition eller styrka är vad det var innan graviditeten. Så klart. Flertalet gånger kände jag att jag orkade mer än vad jag förväntat mig. Någonstans kände jag också att jag faktiskt lyckats bibehålla mycket av min kondition och styrka trots en graviditet. Jag tränade ju ändå fram till vecka 30 och visst ger det utdelning. Jag tyckte att det var så härligt att hitta den där transkänslan som uppstår till bra musik. Den där känslan som gör att det skapas en samspel mellan tunga tramptag och tung musik. Ibland såg jag framför mig hur jag svischade förbi i skogen som värsta Jonas Colting, och lovade mig själv i något transtöcken att jag minsann ska investera i en rejäl cykel för utomhusbruk också när ekonomin tillåter.

Jag kom fram till några saker under passet:

  1. Ibland är det svårt att hitta spänningen i magmuskulaturen när en är trött och ovan. Då börjar en kompensera genom att spänna axlarna, vilket är dumt. Note to self: tänk på tekniken. Ofta och mycket. Gå inte runt problemet och kompensera genom att använda andra muskelgrupper
  2. En ska alltid ha bandana i håret när en cyklar. Det finns inget så irriterande som hår i ansiktet. Det var ett rookiemisstag att tro att jag skulle klara mig med hårnålar. Note to self: glöm aldrig bandana igen. Och köp ett gäng så att du alltid har på lager.
  3. Jag är ju som gjord för det här.  Att ta i, att svettas och jobba med kroppen. Jag hade en sådan härlig känsla i kroppen när passet var slut. Som om jag hade vunnit något. För mig är det viktigt att få träningstid för mig själv. Alla vinner på det liksom.
IMG_1566-0

Inte glömma bandana när en ska cykla. Det är det bäste!

 

Ni undrar kanske om jag har träningsvärk idag?

Bajsar björnarna i skogen?

En behöver inte vara ett nutcase för att gå till psykologen

Igår träffade jag psykologen på BVC. Det var ett spännande möte. Givande. Utvecklande. Och lite otäckt. Jag fick mycket att fundera på. Min BVC-tant kände att det stormade lite väl mycket hos mig där innan semestern och tyckte att det kändes lämpligt för mig att träffa psykologen. Semestertider kom och semestertider gick och jag fick aldrig någon remiss. Vid vårt senaste möte frågade min BVC-tant om jag ändå inte ville träffa psykologen, trots att det hade gått en tid sedan det blåste som värst.

Jag mår mycket bättre, svarade jag. Fast jag vill prata med psykologen ändå. Jag känner att det är mycket i mig själv som jag behöver rota i. För att komma vidare. 

Jag är bra på att rota i mig själv, men tidvis behöver en lite mer professionell hjälp. Det är utvecklande att någon utomstående tar en titt på insidan. En behöver inte vara ett nutcase för att gå till psykologen. Tvärtom. Det är utvecklande att prata med människor som kan sin sak. Genom åren har jag träffat olika människor som har som professionalism att vägleda och prata med människor. Och jag har aldrig ångrat den hjälp jag fått. Den har ju hjälpt mig att komma vidare.

Under min graviditet och min första tid som mamma har jag funderat mycket på min barndom, på mina föräldrars skilsmässa, på min taskiga självbild och på sådant som har varit svårt under livet. Jag antar att det är alldeles jättevanligt att ifrågasätta sådant som varit svårt i livet under en graviditet och det är utomjordiskt starka känslor som uppstår när en blir förälder. Jag har en stark känsla inom mig att vilja ta reda på var och hur allting började – även om det viktigaste för mig är att faktiskt göra något åt det. Jag vill inte fastna i något ältande utan jag vill gå vidare. Ändå, det är många år av mitt liv där jag gick omkring med en mur runt mig och spelade tuff. Det har självfallet påverkat mig. Det har påverkat min relation till mig själv och det har sannerligen påverkat min relation till andra människor.

För mig är det viktigt att ständiga ifrågasätta och våga värdera om. Att säga

JAG HADE FEL

tänka nytt, lära om och gå vidare. Vända blad precis som kungen. För om vi inte vågar se saker från andra perspektiv och omvärdera kommer vi aldrig att komma vidare. Då fastnar vi i våra beteendemönster och risken är stor att vi går genom livet olyckliga, bittra och med krossat glas i magen.

Till för bara något år sedan hade jag en bild av mina föräldrars skilsmässa som helt skiljer sig från den bild jag har idag. Om jag inte hade vågat rota i mig själv och inte vågat ifrågasätta den bilden hade jag gått genom livet med negativa känslor inför något som inte stämmer med verkligheten – vilket hade påverkat många av mina relationer. Därför har jag behov av att ta reda på var allting började. Jag vill sätta ord på känslor och förstå mig själv. För att utvecklas. För jag vet att ju mer jag förstår desto mer kan jag utvecklas och vara en människa som jag trivs med att vara.

Vi har ju alla våra fyllda ryggsäckar och vi har alla relationer som vi kämpar med. En del kämpar med sig själva. Andra kämpar med en pappa, en bror eller en vän. Vissa kanske kämpar med alla sina relationer. Aldrig ren och tam. Och jag tror att när vi vågar ifrågasätta det som känns svårt kan vi komma vidare. När vi öppnar rätt dörrar kan vi också släppa ut sådant vi inte behöver bära omkring på. Att släppa taget om det vi inte behöver innebär ju att vi kan förstå, förändra och lära om – vilket jag tror är förutsättning för att må sitt bästa jag.

Många människor tycker att det är obehagligt att prata om psykisk ohälsa. Det är obekvämt att prata om hur det egentligen är. Helst ska vi nicka glatt och säga att allting är bra bra bra. Men ingen människa mår bra hela tiden och ju mer vi pratar om hur vi mår desto oftare kommer vi att inse att vi inte är ensamma med våra känslor och upplevelser. Jag vill vara öppen och ärlig med mina känslor för att du ska sluta känna skuld och skam för dina känslor. Det är på tiden att vi slutar skämmas för vår mänsklighet. Sänk garden. Släpp taget om det du inte behöver. Embrejsa dina känslor. Gå vidare.

IMG_1975

För att skapa långsiktig förändring behöver vi hitta balansen

Många människor som vill göra en förändring i livet gör misstaget att gå all in på en gång. Istället för att lägga till några goda vanor och kanske ta bort några mindre bra vanor gör en allt på en och samma gång. Kosten ska förändras radikalt och träningspassen får knappt plats i kalendern; helst ska varje morgon inledas med promenader plus alla träningspass som ska orkas genomföras. No pain no gain, ni vet. Det går bra en vecka eller två, men ganska snart tryter både ork och motivation.

Många gånger har jag gjort den där satsningen; all in på en gång-satsningen. Jag blev så trött på mig själv och på hur jag levde och önskade innerligt att mitt liv skulle förändras fullständigt. Det handlade egentligen inte om att motivationen saknades, utan att jag jagade snabba resultat och ville bli en ny människa som på en handvändning. Det fungerade inte eftersom jag inte gjorde förändringar som fick smälta samman med min livssituation och för att jag aldrig tog lite i taget. Nya vanor behöver tid att sätta sig. People don’t change over night. Det var inte förrän jag vågade förändra lite i taget som resultaten började infinna sig.

Mitt stora problem var att jag inte gjorde förändringar som var hållbara på sikt och som inte ledde till en livsstilsförändring. Oftast orkade jag ju inte ens en hel vecka eftersom jag inte gav kroppen tillräckligt med energi. Jag hade en märklig bild av att smala människor åt lite och tränade mycket och på måndagar skulle jag bli precis som dom. På måndagar skulle jag sätta igång. Det innebär att jag troligen laddade upp och åt precis allt jag skulle kunna tänka mig att sakna ett par dagar innan för att passa på. Det skulle ju dröja så länge innan jag fick äta vad jag ville igen. Så, under ett par dagar åt jag så lite som möjligt och tyckte att jag var otroligt duktig som kunde äta så lite. Det fanns en tillfredsställande känsla i att äta lite för mig eftersom jag hade den där märkliga bilden av att smala människor åt lite. Hade jag tur orkade jag fram till helgen, men eftersom jag inte gav kroppen tillräckligt med energi orkade jag troligen inte svälta mig själv mer än ett par dagar. Med helgen kom frestelserna och jag föll som en fura. Att dessutom dricka alkohol på ett kraftigt energiunderskott kan sällan eller aldrig sluta bra. Och så började jag om igen. På måndag. 

Det viktigaste rådet jag kan ge till dig som vill skapa en förändring är att våga ta lite i taget. Du har kanske börjat och börjat om många gånger. Det har gjort att du har känt dig misslyckad och svag lika många gånger. Det har gjort att du tvivlar på dig själv. Kanske har du fått dig själv att tro att du har svag karaktär. Du är varken misslyckad eller har svag karaktär. Du behöver bara ge dig själv möjligheten att lyckas genom att göra lite i taget och genom att hitta en balans i tillvaron.

Livet behöver inte vara svart eller vitt. Det behöver inte vara antingen eller. För att vara en människa som tar hand om sig själv behöver du inte säga hejdå och bye bye till att du tycker är roligt och gott. Det handlar snarare om att hitta en balans. Det handlar om att ge din kropp och din själ förutsättningar för att må bra. Att lägga till och ta bort i varsam takt istället för att göra alla förändringar du kan tänka dig på en och samma gång. Och går det åt pipsvängen på en torsdag behöver du inte lägga dig platt fall och vänta till nästa måndag. Alla dagar är nya dagar och det innebär att du kan fortsätta att göra bra val vilken dag som helst även om det blev lite dikeskörning på en torsdag. Du måste inte vänta till nästa måndag – veckan är inte förstörd.

Om du har bestämt dig tycker jag att du ska våga ge dig själv tid. Rom byggdes inte på en dag. Våga ta en sak i taget. Det kommer att ge utdelning på ett sätt som snabba resultat aldrig kan ge. En. Sak. I. Taget. För att du vågar, kan och är kapabel. För att du är värd det.

Tävling i samarbete med Muskelbygget

Jag tycker att det är viktigt att stödja den lokala handeln. Allra helst om en är intresserad av en levande stad och tillgänglig shopping. Och jag tycker att det är roligt när människor vågar satsa och göra sin egen grej. Grundare till Muskelbygget heter Freddy och han började sin verksamhet 2008. När han själv började träna upplevde han att det saknades kunskap om kosttillskott och schyssta produkter och bestämde sig för att fördjupa sig i branschen. Han startade sin verksamhet hemma och har sedan byggt upp sitt företag till vad det är idag. Numera finns Muskelbygget både online och som en livs levande butik i Vimmerby.

IMG_1828 IMG_1827 IMG_1826

Jag gillar ju människor som går sin egen väg och tycker att det är alldeles jätteroligt att Muskelbygget och jag ska inleda ett samarbete. För er innebär det att ni kommer att få tips på produkter och kläder jag gillar och får möjlighet att testa och tipsa om, tävlingar och massa annat skoj. Muskelbygget kommer också att ha ett samarbete med Body Gym & Relax – som jag också kommer att samarbeta med (något jag ska berätta mer om alldeles snart). För att kicka igång vårt samarbete bjuder Muskelbygget på en riktigt fin goodiebag som tävlas ut. Så rackarns bra!

IMG_1897

Du hittar allt på bilden i goodiebagen. Kanonbra, eller hur?!

För att tävla ska du:

  • Gilla Muskelbygget på Facebook
  • Följa Muskelbygget på Instagram
  • Dela med dig av ditt bästa komma igång-tips med träning och vad du gör för att hålla motivationen vid liv.

Tävlingen pågår fram till fredag. Du deltar genom att lämna kommentar i det här inlägget och vinnaren meddelas via min Instagram och här på bloggen under helgen -> Du hittar mig på Instagram som Ceecilian.

Lycka till!

Det är nu jag tänder till på riktigt

Jag tycker att det är viktigt att lyfta hur olika vi ser ut efter en graviditet. En del går snabbt ner i vikt och får tillbaka sin kropp. Andra får kämpa lite mer. Inget är fel – bara olika. Jag har tagit en sak i taget med min träning. Efter ett kejsarsnitt tar det vanligtvis längre tid innan en kan komma igång med rörelse och jag var noga med att inte felbelasta eller överbelasta kroppen en bra tid efter operationen. Jag har lagt fokus på att aktivera magmusklerna och jobbat med knipet i bäckenbotten. Jag har lagt mycket fokus på den viktiga kosten och satte upp ett realistiskt mål att gå ner cirka 0,5 kilo i veckan. Genom att ha realistiska, men ändå utmanande, mål är sannolikheten större att vi når våra mål. Att nå våra mål ökar motivationen. Jag blir ju peppad de veckor jag ser att kroppen blir lättare men ändå starkare. Det sporrar mig att fortsätta vilket innebär att jag kommer att kämpa vidare med min målsättning = ett smart mål. En.Sak.I.Taget.

Vissa dagar har jag känt att det går för långsamt. Jag har sneglat på dem som redan är i mål och känt en viss avund. Vissa dagar har jag känt att jag inte har tid att hålla på och gegga med tråkiga övningar som i någon mellanmjölksträning. Men! Jag vet mycket väl att om jag lägger ner tid på att göra min satsning hållbar kommer det att ge utdelning längre fram. Det blir en återkomst som är både hållbar och långsiktig. Om jag inte lägger en bra grund nu kommer jag inte att kunna träna så hårt jag vill längre fram. Om jag inte har gjort de där tråkiga övningarna som är grunden till min hållning och min styrka kommer jag inte att kunna utvecklas i den takt jag vill eftersom jag kommer att vara för svag i mag- och bäckenmuskulaturen. Och de som redan är där har ju kämpat på sitt sätt. Vi ska inte jämföra oss med andra. Min resa är min resa. Din resa är din resa.

Jag är alltså i n t e ute efter att stressa någon med min kropp. Jag vill bara visa att så här kan en se ut efter en graviditet. En del känner igen sig. Några gör det inte. Vissa är smalare än vad jag är. Somliga är det inte. Min kropp är min kropp och din kropp är din kropp. Låt oss inte hålla på och hetsa varandra utan bara visa hur olika vi är. För de flesta kvinnor tar det tid att komma tillbaka i form och jag tycker att det är viktigt att vi ger varandra den tiden. Samtidigt tycker jag att det är viktigt att vi ger cred och respekt till de kvinnor som hittar tillbaka till sin form snabbt. Inget är fel – bara olika. Låt oss ha det så.

IMG_1950

Och hörrni, det är nu jag går igång och tänder till. På riktigt. Nu får jag börja arbeta lite hårdare och det innebär att utmaningen blir mer sporrande för mig. Det eggar mig att få börja ta i och svettas och anstränga mig på riktigt; mot en kropp som är mer lik min. Jag har i nuläget sex kilo kvar till målvikt. Jag stirrar mig inte blind på vikten eftersom kroppen kommer att förändras ju mer jag tränar och ju mer jag tränar desto mindre kommer vikten att spela roll. Däremot får viktminskningen fortsätta att vara ett riktmärke så länge jag har fokus på att tappa mina gravidkilon. Sen, när jag är i mål kommer jag att ha helt andra fokusområden och målsättningar.

Den här veckan är jag redo för mer och tyngre träning. Jag går in i fas två i min gravidträning. Jag känner mig så laddad och peppad och engagerad. För att inte tala om motiverad. Det innebär återigen, mina vänner, att motivation kommer och stannar kvar när vi agerar. Att göra, lite varje vecka, ökar motivationen och det leder till att vi kämpar även när det tar emot.

Gör det du kan med det du har

Igår var jag på föreläsning på Öppet Hus för Body Gym & Relax (jag tror jag ska kalla det för Bodygymmet! Älskar sammansättningar ni vet = Siribarnet. Siripappan osv osv osv Kom ihåg var ni läste det först!). Peter Bláha även känd som Pansar från Gladiatorerna höll en rolig, ärlig och inspirerande föreläsning. Jag var så otroligt pepp när jag kom hem att jag gick raka vägen ner i källaren och rev av ett finfint pass för ben, rumpa och axlar (mao träningsvärk idag!). Peter pratade bland annat om varför han började träna och den resa han har gjort till den han är idag. Han pratade också mycket om motivation och målsättning. Något jag givetvis gick igång på eftersom jag själv har utvecklats otroligt mycket sedan jag insåg vikten av att sätta smarta mål.

Vad jag framför allt fastade för i Peters föreläsning handlar om att göra det du kan med det du har. Peter berättade om när han skadade sig när han åkte skidor och bröt benet på 23 ställen. Läkarna visste inte om de kunde rädda hans ben och han såg framför sig hur livet var över. Han peakade i sin karriär och förstod inte hur han skulle gå vidare. Så han låg där i sjukhussängen, grät och var förtvivlad och såg något mästerskap för rullstolsbundna och blev helt inspirerad. Han tänkte

”DET DÄR KAN JAG GÖRA. Om de tar mitt ben kan jag bli bäst på något annat.”

Han bestämde sig för att göra vad han kunde med det han hade. Läkarna kunde rädda hans ben men det tog honom flera år att komma tillbaka på banan. Han la ner energi, tid och pengar på att bli bra igen – för han hade ett mål och han hade bestämt sig. Han ville göra vad han kunde med det han hade. Och jag gillar ju det där: att vi gör vad vi kan med det vi har.

IMG_1912

För mig handlar det om att börja någonstans och använda de medel jag har just nu för att komma framåt. Det handlar om att göra istället för att i n t e göra. Det handlar om att bestämma sig för att göra någonting istället för att göra ingenting. Det handlar om att se sig själv utföra sina mål – om och om och om igen. Det handlar om att sluta vänta på att den där hundraprocentiga känslan ska infinna sig, på pusselbitarna som ska falla på plats och på det rätta ögonblicket och stället göra. Det handlar om att göra det du kan med det du har här och nu. Att börja. Att börja är att inse att motivation aldrig kommer att segla in på ett bananskal. Motivation kommer när vi gör.

IMG_1918

Efter föreläsningen ville givetvis många fotas med Peter och ta autograf till sina barn. Själv tog jag en autograf till mig själv. Jag är väldigt nöjd med mitt Pansarkort.