Yoga är en mammas bästa vän

Något som utvecklats hos mig genom yoga är mitt tålamod. Jag började nosa på yogan under hösten 2012 och därefter har mitt intresse och min praktik utvecklats. Anledningen till att jag ville ge yoga en chans var att jag närmande mig den berömda utmattningsväggen och hann dra i bromsen precis innan en krasch. Jag mådde verkligen skit. Jag var stressad och hade ett konstant adrenalinpåslag. Hjärtat skenade och jag hade ångest. På nätterna hade jag svårt att sova och när jag väl somnade drömde jag mardrömmar som gjorde att jag vaknade kallsvettig. Det var en mörk tid.

Jag började göra det stämningsfullt hemma och testade yoga. Att enbart tända ljus och försöka ta det lugnt i min ensamhet fungerade inte för mig eftersom min hjärna gick på högvarv och tankarna skenade likt en hjord skrämda gaseller. Hammarslag till tiotusen. Jag behövde ett verktyg för att tacka nej till tankarna och yoga visade sig vara ett utmärkt verktyg. Jag lärde mig att landa i min egen kropp istället för att alltid alltid alltid vara i tankarna. Och just då hade jag inte särskilt snälla tankar om mig själv. Jag var oerhört självkritisk. Yogan gjorde mig mjukare på insidan och mer följsam i kroppen.

När jag sedan fick förmånen att prova Yogobe gratis i en månad blev jag hooked. Den där sommaren 2013 förändrade så mycket för mig. Jag började, på riktigt, rota i mig själv och vågade lyfta fram sådant jag stoppat undan så länge inom mig. Jag hade börjat resan, men hittade ännu en väg som hjälpte mig att sätta ord på känslor och upplevelser som fastnat i halsgropen. Jag vet att jag har tiden på yogamattan att tacka för det, och jag vet att yoga har gjort mig till en bättre människan utanför mattan också. Att landa i sig själv utvecklar. Så är det bara.

Därför är jag säker på att yoga hjälper mig som mamma. Vissa dagar är det tålamodsprövande gånger etthundrasju procent att vara mamma. Det går ju inte att resonera med en spädis som skriker wä wä wä och vill ha konstant bekräftelse. Då får en träna på att andas djupa andetag och ta fram det där tålamodet. Och de där dagarna när det har gått i ett och jag knappt hunnit borsta tänderna är jag lycklig för att jag har yogamattan att vända mig till. Extra lycklig är jag givetvis över att faktiskt få lämna Siribarnet till Mr och yoga i 90 minuter helt utan avbrott. Det är nästan lika lyxigt som att få bajsa med stängd dörr, duscha ostört och äta en middag utan barnskrik.

IMG_1323

FÖRE

IMG_1319

EFTER

Annonser

Livsyoga på Fabriken

För att få ihop vardagen med träning och egna aktiviteter har Mr och jag börjat pussla med dagar. Med tiden kommer vi givetvis att kunna utöka våra tillfällen hemifrån, men just nu är det Siris behov som är i fokus och vi pusslar så gott det går. Mr har börjat spela fotboll igen efter sjukskrivningen och axelskadan, och jag vill ju få in så mycket rörelse som möjligt. Givetvis. Tisdagar är numera min dag och jag har gett mig själv en tidig födelsedagspresent att gå en yogakurs för Erika på Fabriken. Erika lär ut och praktiserar livsyoga – vilken påminner om och har inslag från Kundaliniyoga.

När jag gick hemifrån igår kände jag mig lite pirrig i kroppen. På ett sätt kändes det som att jag nästan gjorde något olydigt som lämnade barn och hem men den känslan skakade jag av mig tämligen snabbt. De där 90 minuterna, helt för mig själv, kommer att göra underverk för mig den här hösten. Jag gick hem med lätta steg och kände mig sprudlande på insidan. Jag kände mig fulltankad med energi och tålamod. De där tillfällen som jag gör något som jag tycker om (och behöver!) kommer att göra mig till en bättre mamma och sambo. Därför har jag inget emot att vi pusslar och arbetar för att skapa rutiner trots att Siri är så liten som hon är. Mår vi bra kommer Siri att må bra.  Luvluv.

IMG_1173-0Om du är nyfiken på livsyoga rekommenderar jag dig att komma till Fabriken på tisdagar. Yogaklassen är mellan 18.30 och 20.00 och kostar 800 kr för 12 gånger. Det går också att betala 100 kr per gång och gå när det passar.

 

Dagen efter en bra dag

Idag njuter jag av sötman efter en bra gårdag. Det var egentligen inget särskilt men helheten kändes så tillfredsställande i slutet av dagen. Jag kände mig upprymd, tillfreds och lycklig. Bitar föll på plats och insikter uppenbarade sig. Bitar som jag inte fått ihop på ett tag och tankar som grötat sig i huvudet. Jag kände mig som mig själv. Jag somnade i stillhet.

Otroligt ofta är det de här små sakerna i tillvaron som gör stor skillnad. Känslan av att känna sig viktig och boostad efter ett lyckat resultat- och utvecklingssamtal med sin chef. Värmen som infinner sig när en äter middag med sina föräldrar och känslan av tillhörighet: en närhet och självklarhet i att vara en familj. Att bli kramad av sin pojkvän med sådan kärlek att varje liten cell i kroppen känns värdefull. Att klappa sin växande mage och längta efter individen på insidan. En apelsin som smakar magiskt. En egen tvättstuga. Att yoga i det nya, harmoniska sovrummet – gott om plats och en upplyftande atmosfär. Mitt hem. 

Dagen efter: jag känner mig lite mer som mig själv idag efter ett par mentalt prövande dagar. Jag känner mig värdefull och stark. Jag uppmärksammar tonen på mina tankar och landar i att det svåra och det lustfyllda inte behöver vara förenliga med varandra. Det varma och det kalla behöver inte bli en ljummen gråzon. Allting får samexistera utan att jag ideligen behöver värdera det ena som bra och det andra som dåligt. Jag väljer saker jag blir glad av och gör mitt bästa för min egen skull. För att jag kan, vågar och är kapabel. 

IMG_1133

Idag vill jag uppmärksamma dig på tonen på dina tankar. Kanske kan du värdera lite mindre och kanske kan du förändra någon tanke till att bli lite mer mjuk och lättsam? Kanske kan du vara lite mer följsam mot andra – just idag? Och om du har tankar som känns svåra och okontrollerbara och irriterande kanske du kan välja att låta det vara precis som det är. Acceptera känslan. Värdera inte.

Kram Cilla ❤

YOGAMOM365: Älska mammakroppen del 1

Äntligen dags för nytt tema i YOGAMOM365 och det här temat faller mig verkligen i smaken. Dels kommer det ofantligt lägligt och dels ligger det mig varmt om hjärtat. Den här månadens tema är Älska mammakroppen och först ut att vägleda och inspirera är fantastiska Jennie Liljefors. Den första veckan handlar om att bli mer förälskad i sig själv med hjälp av yoga. Du hittar det första blogginlägget här.

insta-v1-jan

Jag har mycket sällan fantiserat eller drömt om att bli mamma. Än mer sällan har jag tänkt på vad det innebär att vara gravid. Barn har inte intresserat mig särskilt mycket – vilket troligen är konsekvensen av PCOS och cystor i ägglådan. Jag trodde inte att barn var en möjlighet för mig. Åtminstone inte än. Beskedet att jag var gravid var lika magiskt som skrämmande. Jag kände mig både lycklig och livrädd.

Ganska omgående visade det sig att omvärldens bild av graviditet var tämligen romantiserad. Framför mig såg jag vackra kvinnor med skimmer i hyn, tjockt fantastiskt hår och en liten rund kula på magen. Själv mådde jag illa, kände mig förlamande trött, fick prickar i hela ansiktet, hade en konstant olustkänsla och gick upp i vikt – snabbt. Det var så mycket som hände i min kropp på så kort tid och jag var fullständigt oförberedd.

De första 12-15 veckorna kände jag mig enbart håglös och trött och tjock. Det syntes ännu inte att jag var gravid så där på riktigt, men jag kände mig som en valross. Jag sov och sov och sov. Jag ägnade ingen tid åt yoga och jag tränade inte. Det gjorde att jag fick än mer dåligt samvete över att vågen tickade mot plus. Med lanseringen av YOGAMOM365 hittade jag tillbaka till mattan och fick någon form av kontinuitet i yogan igen. Därmed kunde jag börja nysta i mina känslor inför allt det nya, inför den kropp som jag nu skulle bo i. Allt fokus på viktuppgång som kretsar kring en graviditet stressade mig och jag insåg hur mycket jag hade jämfört mig med andra. Jag kände mig obekväm i min gravida kropp och förändringarna som överöste mig kändes okontrollerbara och svåra. Att yoga hjälpte mig. Genom att yoga kunde jag, åtminstone då och då, vara mer inkännande och accepterande inför det nya, inför min egen kropp och inför det barn som växer inom mig. Vissa dagar är det svårt att se ljuset medan jag andra dagar kan sköljas av en längtan och tacksamhet för att det växer en individ inom mig. Yoga gör mig mer accepterande – oavsett om jag är gravid eller inte. När jag tvivlar på mig själv är det på mattan jag hittar styrkan. Det är där jag blir lugn.

Jag har nu kommit lite mer än hälften av min graviditet och ju längre fram jag kommer desto häftigare blir det. Vissa dagar tycker jag fortfarande att det är otroligt svårt att se min kropp förändras så mycket. Magen växer, brösten blir gigantiska och svullna och rumpan känns lång. Ibland känns det som att jag aldrig kommer att bli mig själv igen. Men, jag försöker vara närvarande i det som händer här och nu. Jag vill vara närvarande i den här tiden och försöka njuta av den istället för att fly från den. Jag vill försöka se det vackra i att det kommer att komma ett barn ur min kropp. Och när det känns alltför mörkt och tungt återvänder jag till mattan eller andas djupa andetag. Det är både dumt och onödigt att kritisera något som är utom vår kontroll. Jag tror och hoppas att jag en dag kommer att se graviditeten och den växande magen ur annat ljus. Därför känns det viktigt för mig att jag uppskattar min kropp för allt den gör för mig. För benen som bär mig och nu även mitt foster. För ryggen som orkar och för hjärtat som slår. För att kroppen tillåter ett frö växa sig stort och starkt.

Det viktigaste av allt tror jag är att vi vågar vara ärliga med hur vi känner och att vi delar med oss. Med tanke på att det finns en romantiserad bild av graviditet och barnafödande vill jag uppmana till ärlighet. Främst önskar jag att vi slutar jämföra oss med andra. Och jag tror att det här temat är bra för oss – för oss med små magar och stora magar och små bröst och stora bröst och allting däremellan. För dig som är gravid eller har varit gravid eller som någon gång önskar att bli det. Eller som känner någon som är gravid och behöver stöttning i sin kroppsliga resa.

Jag ska använda det här temat för att landa i mig själv och släppa alla krav från omvärlden. Jag hoppas att du vill göra detsamma. Jag hoppas att vi kan använda yoga som ett verktyg att våga komma lite närmare oss själva och jag hoppas att vi kan lyfta våra tankar tillsammans för att det ska kännas lite lättare. Är du inte redan en del av den fantastiska gruppen YOGAMOM365 på Facebook hittar du den här. Inspirationen flödar och det är en sluten grupp som gör att vi öppet och ärlig kan diskutera hur vi känner inför våra mammakroppar.

Namasté! ❤

IMG_0953

YOGAMOM365: spellista för sköna (yoga)stunder

Hej sötnosar.

En avklarad arbetsdag och helt plötsligt känns allting okej. Lite halsont och snor i näsan dras jag förvisso med, men ångesten är inte särskilt påtaglig. Jag försöker att inte värdera känslorna så mycket. Jag låter dem vara som de är. Jag behöver inte älta att det skavde lite där på insidan inför att börja jobba. Jag låter det bara vara på det sättet. Jag tror att det bra att lyfta på locket och säga som det är. Det är att bekämpa duktighetsmani men det är också att lära känna sig själv. Att våga känna sig själv och vara den en är. Viktiga grejer.

Nå väl. I gruppen YOGAMOM365 flödar inspiration och gemenskap och vi närmar oss 800 medlemmar – superroligt! För dig som tycker om att yoga hemmavid har jag pusslat ihop en spellista. Jag tycker att spellistan passar lika bra till att mysa med sin bebis, kramar sin partner, pyssla hemma eller bara krypa ner under ett varmt och skönt täcke som till praktiken på mattan. För dig som vill använda listan hittar du den här. Jag kommer att fylla på med titlar under tiden och har du tips på sådant du tycker om hojtar du till.

Logo_yogamom365

Mitt tränings2014

2014 har varit träningsåret. Aldrig tidigare har jag tränat så fokuserat och målmedvetet som förra året. Jag lyckades skapa god balans mellan schysst käk, träning, yoga och återhämtning. Jag har tränat hårdare än tidigare men därmed inte sagt att jag har tränat mer. Jag skulle snarare vilja säga att jag tränade smartare och mer målinriktat än tidigare. Jag var absolut i mitt livs bästa form under 2014, och peakade sannerligen när jag blev gravid. Efter många års arbete lyckades jag skapa en god relation med min kropp.

Annie skrev om sitt 2014 och utmanade mig att göra detsamma. Here it goes.

20140318-092528.jpg

Tränar: Inleder januari med en detox tillsammans med Yogobe och upplever härliga effekter på insidan (jag kommer ihåg hur otroligt fräsch jag kände mig på insidan efter dessa 10 dagar!). Jag ägnar mig åt yoga och styrketräning. Jag börjar träna tillsammans med Ingela och lördagsgänget i crossfitriggen och blir för första gången i mitt liv bekväm med att träna tillsammans med andra människor. Plus att jag blir lite kär i Ingela för att hon är en sådan fantastisk människa. Luvluv. Under februari och mars är det mycket styrketräning som gäller och i mars roddar vi #bravalnyavanor som leder till välmående i kroppen och framstående träningsresultat. Framför allt fick jag till bra rutiner vad gäller frukost innan morgonträning – något jag velat med under en tid. Frukost innan styrka it is.

I april börjar jag springa lite mer igen, och håller det helt kravlöst – den härligaste av känslor! Mr och jag börjar träna tillsammans i de småländska skogarna. Vi utmanar varandra – han får mig att springa snabbare intervaller i mördarbackarna och jag får honom att springa långt. Jag ägnar mig mycket åt yoga under våren och vågar äntligen stå på huvudet. Min kroppskontroll utvecklas avsevärt. I maj tränar jag vid färre tillfällen än vanligt eftersom jag har tokmycket att göra med rättning, betyg och avgångsklass men jag stressar inte över det på samma sätt som tidigare år. Jag håller i och håller ut och dricker ganska mycket vin. Balans peeps! I juni är jag igång med styrketräningen, intervallerna och morgonpromenaderna rejält innan jag far till Borås i början av juli för tre veckors utbildning till personlig tränare och kostrådgivare. Där tränas det mycket och ofta, och musklerna värker dag in och dag ut – fast inte lika mycket som mitt ego. När jag kommer hem efter utbildningen är jag inspirerad, motiverad, har nya kunskaper och erfarenheter och lägger i ytterligare en växel i träningen. Jag lyfter tyngre, bli besatt av basövningar och burpees. Nya muskler letar sig fram. När skolan kickar igång i mitten av augusti är jag i mitt livs form. I september får jag reda på att jag är gravid och jag tränar på som vanligt några enstaka veckor. Därefter tar jag en lång paus från gymmet och sover mig igenom oktober och november även om jag promenerar när jag orkar. I november inleder jag ett samarbete med YOGAMOM och får äntligen mer kontinuitet på mattan igen. Samma vecka som skolan slutar går jag tillbaka till gymmet, och har tränat med min gravidmage sedan dess. I feel good! 

20140623-120031-43231736.jpg20140405-170959.jpg

20140330-194012.jpg

Tränat i: I Vimmerby på Träningshuset och i skogen. En avstickare till Blogger Boot Camp och tre veckor i sköna Borås. En morgonpromenad på Santorini, men i övrigt lät vi träningskläderna ligga kvar i resväskan under veckan där.

Fokus: styrketräning, intervaller/löpning och yoga. Jag har tränat varierat under året och förutom mina stadiga veckoplaneringar med styrketräning och intervaller har jag också kört mycket i crossfitriggen och gått på spinning. Variationen har varit viktig för mig och alltid har det funnits någon träningsform som har känts rolig. Att jag blev av med fett och ökade i muskelmassa ju mer tiden gick sporrade mig givetvis och nu när jag sitter här med min gravidmage och något mer fylligare kropp önskar jag att jag hade uppskattat min starka, smidiga och rörliga kropp ä n n u mer än vad jag gjorde. Jag uppskattade den allt, det gjorde jag, men vad jag längtar tillbaka till den där kroppen för tillfället.

20140320-093603.jpgyoga3

Ätit: schysst käk. Ren mat från grunden – så mycket ekologiskt som det går. En del raw food. Mycket experimenterande i köket. Framför allt utesluter jag gluten och socker i vardagsmaten, lagar maten från grunden och ser till att välja bra råvaror. De läkare jag träffat under året i samband med min PCOS och cystorna i ägglådan var imponerade av mig för att jag självläkt kroppen från IBS och fått igång menstruation utan p-piller och andra preparat. Ju bättre jag mådde på insidan desto mer viktigt kändes det för mig att äta mat som kroppen är gjord för och som gav mig ökat välmående. Jag räknar inga kalorier, jag väger ingen mat och jag följer ingen hoppa på-diet: jag har en kosthållning som jag mår bra av. Det innebär inte att jag då och då inte äter mindre bra käk för det gör jag. Balansen ligger någonstans i 80 procent rent och bra käk och 20 procent mindre bra.

20140319-074641.jpg20140317-084512.jpg 20140319-200337.jpg

Utmanats: av att träna tillsammans med lördagsgänget som peppar och tänjer gränser. Att springa intervaller med Mr i skogen eftersom han var så galet mycket snabbare än vad jag var. Min första barnsliga reaktion var att vilja lägga av och det var något jag fick jobba en del med. Utbildningen i Borås som också var jobbig och svår, och lockade fram Fröken Duktig vilket också innebar en del jobb med egot och självkänslan. Att bli gravid. Jag hade svårt att acceptera den växande kroppen till en början och kände mig ful och oattraktiv. Dessutom hade jag dåligt samvete över att jag inte kände mig fullt så tacksam som jag borde efter att ha blivit gravid genom ett mirakel trots PCOS och cystor.

Ville: Älska min kropp. Känna mig rörlig och smidig både i löparskorna och på yogamattan. Få större muskler. Mindre fett på kroppen. Fram till graviditeten uppnådde jag de mest ytliga målen och under tiden har jag lagt mycket fokus på att älska min kropp ändå och att röra mig så gott det går.

Förälskad: mest hela tiden tror jag. I Mr och träningen och yoga och vänskapen och livet. 2014 var ett fantastiskt år och det är många stunder som jag har fått möjlighet att känna förälskelse på ett eller annat sätt.

Inspiration: framför allt från kvinnorna i mitt liv – de starka kvinnorna som jag beundrar och inspireras av. Människor som ger det lilla extra tenderar att inspirera mig – oavsett kön. Jag inspireras av er kära läsare och av människorna som följer mig på andra sociala medier. Ni peppar och stöttar och kommenterar och berättar om era liv. Jag värdesätter det ofantligt mycket och utan ert deltagande skulle sannerligen inspirationen minska avsevärt. Det är jag säker på.

Fick: Ett år att minnas. Ett barn i magen. Framför allt skaffade jag mig balans i tillvaron, schyssta muskler och en utbildning som personlig tränare och kostrådgivare.

Älskar: ATT VARA KAPTEN PÅ MIN BÅT. No other comments needed.  

Hur mina tankar inför 2015 ser ut återkommer jag till i ett enskilt inlägg. Efter otaliga monologer har jag kommit fram till någon form av plan och jag tänkte dela mina första tankar med er. To be continued.

IMG_9757

Det vore roligt att läsa om ditt tränings2014. Skriv vettja och pinga det här inlägget så att jag får läsa. 

Kram Cilla

Avslappning – du behöver inte prestera

Temat för den här månaden i YOGAMOM365 är avslappning och jag genomförde klasser med Milla Floryd, Johanna Andersson och Anja Bergh förra veckan. Detta är tre kvinnor jag tycker om. Framför allt tycker jag om hur de tenderar att smyga in tankar och perspektiv i mig genom sina klasser.  När jag praktiserar yoga är jag mycket mottaglig för input – jag vill möta mig själv på mattan och upptäcka sådant jag behöver lägga mer fokus på. Den skickliga yogaläraren lyckas skapa input och tankar i sin klass. Som jag skrev i det inledande inlägget för temat avslappning har jag haft otroligt svårt att slappna av och fokusera på nuet. Som prestationsjunkie finns det ständigt något att göra, något att leverera till omvärlden. Vad som är så fint med yoga och i synnerhet avslappning är att en inte behöver prestera någonting – vilket också lärarna är noga med att belysa. Jag möter mig själv på mattan efter de förutsättningar jag har den dagen och kräver inte mer av mig än vad stunden erbjuder.

Jag vet inte hur det är med er men jag brukade ha en syn på avslappning som något som var lite flummigt. Att ligga på golvet och bara vara – bättre saker än så kunde jag ta mig för. Jag kunde ju lika gärna sova om jag nu hade behov av att slappna av. Fast sömn och avslappning är inte detsamma. Idag vet jag att avslappning varken är flummigt eller att enbart ligga på golvet och bara vara och jag vet att avslappning är otroligt välgörande. Det är att ge mig en stund att komma ner i varv, att tona in nuet och att få vara en stund för mig själv. Det är att inte prestera något överhuvudtaget . Att slappna av är att vara i kroppen istället för huvudet – något som många av oss faktiskt har problem med. Vi tänker tänker tänker, analyserar och ältar intryck och där inne i huvudet går det ofantligt fort. Att praktisera yoga och avslappning är att låta de där gula taxibilarna som pockar på uppmärksamhet köra vidare. Det är att tacka nej till alla kontinuerliga impulser som uppstår och att grunda in kroppen, hjärtat och själen. Jag behöver yoga i mitt liv för att kunna vara i kroppen istället för i huvudet. Jag behöver yoga för att kunna tacka nej till taxibilarna för att inte åka iväg på alla dessa resor som hjärnan erbjuder. Och jag tror att du är precis som jag. Jag tror att du behöver en stund för dig själv. Jag tror att du behöver tid för att komma ner i varv och jag tror att du behöver sluta leva intensivt genom din hjärna och istället vara mer i din egen kropp. Det är inte flummigt. Det är njutbart och välbehövligt och alldeles jättenödvändigt för att vi ska må bra. ❤

 

IMG_0662